That very weird feeling

Hej!

Syster ringe imorse och frågade om vi ville ha barnvakt och det må ni tro att vi ville.
En stund senare var jag och Gubben iväg på tumis eller minstingen fick följa med. Känslan att bara ha ett barn med sig var avslappnande och avstressande.
Plötsligt räckte man till.
Bara en som grät och en som var hungrig, bara en som ville ha uppmärksamhet.
Vi for in till stan en sväng och kollade on det nya köpcentrumet. I hela 10 minuter. Märklig känsla, har inte handlat kläder åt mig själv annat än secondhand på sista tiden.
Kollade bara snabbt runt och konstaterade att mitt sätt att tänka har ändrats, att hobbyshoppa är inte längre roligt och jag prioriterar annat nu.
Nöjda och avslappnande for vi sen och äta till Saigon.
Alina var trött och lite ledsen men inte ens det rubbade vår matstund.
Bara ett barn som grät, det fixar vi, så kändes det.
Bara en som hade ljud gjorde aTT vi endå hade ro att äta och prata, vi hörde till och med vad den andra sa.
Att kunna skifta mellan famnarna och ibland ha händerna tomma
, det är också ovanligt. Att inte behöva springa benen av sig under en måltid är också ovanligt men ack så skönt.
Tror vi är lite miljöförstörda för tillfället.
Så många behov av så många små på en och samma gång så bara ett barn känns väldigt väldigt lite.
Hade vi bara haft ett hade det dock säkert känts som mycket!

Heliumballong

Hej!

Unghästar altså, ena dagen tycket man att de är så otroligt mogna och sköter sig som om de aldrig gjort annat och nästa dag slår det barnsliga som ännu finns kvar igenom igen.
Idag har jag varit ute med en övertaggad liten Missil.
Bilisterna förstod att hålla sig på avstånd när hon trippade där vid min sida.
Hon kunde bara inte skritta utan måste sätta in diverse trav steg och andra högre skolor.
När jag lär henne galoppera uppför via dukten sen på hemvägen slog det slint ett litet tag och hon fick ladda ur riktigt ordentligt.
Hon körde sin specialare som är heliumflygande superwomen och den rörelsen är inget jag rekommenderar åt den ovane.
Sen for vi hem och hon var fortfarande lika pigg.
Lät henne springa ett tag på åkern också och efter ett tag så lugnade hon sig lite. Pust altså :)
Tidigare idag var jag och hälsa på Jenny och Pirayan.
De två går från klarhet till klarhet.
Fick smygkika när de tränade lite frihetsdressyr samt när han reds lös och det var en fröjd för ögat att se.
Han har blivit så duktig och lyhörd.
Vem hade kunnat tro att den lilla grisen skulle bli så trevlig.
Igårkväll slapp Marilyn ut på sin första promenad ensam och det gick super. Givetvis så for vi inte någon lång sväng utan bara runt lilla åkern, men det är endå en milstolpe i hennes liv.

Kör igång igen!

Godmorgon!

Här är det skrik och gråt och mycket känslor.
Barnen träter om vem som ska ha båten och traktorn, eller dammsugaren och badbunken med andra ord.
Traktorn eller dammsugaren är den som de båda vill ha, för på den kan man tydligen haka av och på skopan "skaftet"
Utbrott på utbrott, ge mig styrka att vara kreativ!

Nu är Meciliah igång igen med ridningen. Den lilla vilan har gjort henne gott och många saker har fått mogna i hennes huvud. Igår blev det skritt och trav över bommar och övergångarna satt som smäck. Jobbade lite galopplyften från marken ocksä och direkt jag vinklade höften rätt så lyfte hon fint.
Jätteroligt!
Sålänge Meciliah är ute och jobbar så har Breeze fått passa Marilyn.
Äntligen har även Breeze accepterat sin uppgift och håller koll på fölungen så att hon inte behöver känna sig ensam. Jätteskönt eftersom jag gärna skulle kunna fara ut med både Mellizza och Meciliah samtidigt.
Breeze jobbade jag från marken igår, mycket fokus på uppmjukande övningar. Flytta framdelen och bakdelen, Skänkelvikningar, slalom mellan bommar samt ryggningar. Breeze var lugn och följsam igår, cool  och helt fokuserad!

Vinnare av almanackan

Hej!

Den lyckliga vinnaren av almanackan blev Emma YliAho. Stort grattis!
Den levereras inom kort till din brevlåda!
Det finns förövrigt bara 10 almanackor kvar att köpa så det är först till kvarn som gäller! :)

Vad har vi gjort idag då?

Först kom syrran hit och fotade hästarna i dwn mjölkiga morgondimman.
Sen kom David hit och sko Mellizza! Jag rekommenderar verkligen David och hans företag stall Dahlskogen till alla möjliga tjänster.
Ridlektioner, tillridning,  inridning och allt möjligt.
Verkligen jätteduktig!
Efteråt for vi en sväng till mamma och pappas på eftermiddagskaffe, där fick barnen leka av sig lite innan vi for hem lagom tills Gubben slutade jobbet.
Då for jag ut med Meciliah och Breeze. Väldigt mycket krut i hästarna idag. Breeze bjöd på diverse högre skolor samt lekte kapplöpningshäst medan jag stod och gapskrattade.
Jag gillar när hästarna är glada och nöjda.
Meciliah var också energisk men höll sig mera på mattan.
Direkt när jag kom in blev det simhallabesök för pojkarna och ett loppis besök för oss tjejer, trevligt trevligt!
Snipp snapp snut då var dagen slut

Shine bright like a Diamond

God kväll!

Fiiiina hästar idag under eftermiddagens träningar.
Otroligt skön känsla när alla hästarna är motionerade och alla bara levererar så bra att man får ont i mungiporna av det fåniga smilet som finns på ens läppar.
Både Breeze och Meciliah fick jobba över cavaletti.
Meciliah var pigg och glad.
Vi jobbade mest i skritt och trav, men satte även in några galopplyften.
Breeze var också på hugget, pigg och alert. Galopp övergångarna var lite sisådär men sen efter några lyft så blev hon mera aktiv och svarade bättre.
Mellizza slapp ut i terräng med sin foder värd N och sen hann jag raka Mellizzas huvud också, jag ska raka alla hästar relgelbundet i vinter så att jag i sommar kan vara en mästare på att klippa arabhuvuden.

Skor mat bastu och rymmare

Hej!

Nu är det kväll och ännu en vecka är till ända.
Våran helg har suttit i ett och egentligen har vi bara sovit här hemma och resten av tiden har vi varit utomhus eller borta.
Utomhus har vi pysslat på i Hästhagen, mockat ur beteshagen och annat småfix inför vintern.
Mellizza har fått vara ute i terräng några svängar och så även jag. Idag har även hästarna fått vinterdojor på,  ny får snön gärna komma.
Meciliah fick skor gör första gången och det gick hur bra som helst.
Inga problem alls.
Marilyn fick också hovarna verkade.
Dressyrsadeln är med sorg i hjärtat ut till försäljning. Dessa sadlar altså..

Helgens mest spännande moment var när hästarna hade smitit ur hagen och svärmor hittade dom vid bärbuskarna sent på kvällen i mörkret.
Vilken tur att hon såg dom och ännu mera tur att ingen av dom smitit ut på vägen.  Vete fåglarna hur länge dom varit ute på fribete eftersom vi var borta hos några bekanta.

Vi har varit bortbjudna på mat båda helgdagarna samt även varit på kalas.
Idag har jag för första gången fått provsmaka arabisk mat och det var riktigt gott.
Jag tycker det är spännande med olika kulturer, det har jag alltid gjort.
Väldigt intressant också att få lära sig mera om något land och någon kultur man inte alls känner till och vet hur fungerar.

Happy Birthday boy of mine

Hej!

Idag firar vi Ismaels två års dag.

Når Ismael kom till världen gick det undan.
Han föddes sen en natt med ett katastrof snitt efter en väldigt krånglig graviditet.
När Ismael var liten mådde han väldigt dåligt, han skrek och hans skrek och han skrek.
Han var helt otröstlig dag som natt i tre hela månader.
Under den tiden fick vi varken ögonkontakt eller något ynka litet leende.
Han sov ibland av utmattning med vinterhalaren på under täcket inomhus.
efter tre månader fick vi hjälp och efter det blev våran kille en riktig solstråle som utvecklades i rasande fart.
Ismael är en energisk gosse med studs i stegen och bus i blicken.
Den killen är snabb som en vessla och smidig som en orm. Han slipper överallt, hoppar, klättrar, kryper ålar och rullar.
Han är ständigt på väg och är ständigt steget före.
Han är en klätterapa och väldigt fascinerad av allt vad ljud och motorfordon heter.
Hans ordförråd är enormt och munnen går i ett på honom. Han är en riktig charmör och får oss att skratta allt som oftast
Vi glömmer ibland bort att våran Ismael bara är två år, han kämpar så tappert på att hänga med i storebrors fotspår och gör allt som oftast mer än han kan bara på envishet.
Ismael har ärvt mitt temperament och med tiden lär han märka att det har både för och nackdelar. Ilskan och explosiviteten får man lära sig kontrollera och glädjen behöver man aldrig spara på. Envisheten som vi har kommer man långt på och lär man sig fokusera på rätt saker så blir det riktigt bra!

Lilla stora killen har bara önskat sig en sak och det är en glasspinne och vet ni den önskan kan vi nog uppfylla.
Som vi älskar dig Ismael <3