onsdag 28 juni 2017

I would not call it perfect

Hej!

Bloggen en plats där man kan skriva för att avreagera sig på eller välja att vara tyst.
Det finns stunder i livet när man lika bra kan sätta sig tillbaka å se hur man inte riktigt vet hurudan vändning livet skall ta, kanske till något katastrofalt eller så kan man ju alltid hoppas på något bättre. Flytet infinner sig inte riktigt, uppförsbacke kan vi väl kalla det.
Vill inte vara den som sitter här bakom skärmen å gnäller på hur usligt mitt liv är, hur synd det är om mig och hur usligt det kunde vara. Vill inte sitta här och gnälla om hälsan, om barnen, om strulande hästar och allt däremellan.
Alla vet vi ju dessutom hur det ser ut i världen å allt folk som lider nej usch.
Någon gnällspik vill jag inte vara, men känner mig som en sådan just nu och det är nått jag avskyr!
Loggar nog ut ett tag tills jag blir lite trevligare, har lite intressantare livsfunderingar och förhoppningsvis har några goda hästnyheter.
Utställning har vi i alla fall om 10 dagar och det ser jag fram emot!
Marilyn är dock inte i någon vacker växtfas.. hittar bara dåliga sidor där kritisk som jag är.. lär väl förhoppningsvis ändra.. å Breeze, ja Breeze är Breeze fortfarande inte dräktig och vill inte låta sig betäckas heller trots 2 månader hos hingst å 3 brunster.. Hon är noggrannt undersökt å inget avvikande har hittats utom streptococcer  vilket hon nu blivit behandlad för! Blir ju lite dyrt kan vi väl säga eller som Gubben tröstade mig med dom där pengarna kunde du ju lika bra  ha köpt ett nytt sto med.. well well..
Har någon ett arabsto som de vill låna ut till avel tar jag mer än gärna emot, vill hemskt gärna inte gå ännu en sommar utan föl.






fredag 2 juni 2017

Eyes wide open

Hej!

Vi läser på nyheterna om Nazister som har årsmöten och marscherar, vi läser om judar som flyttar bort från Sverige för att de inte längre kan leva där, vi läser om terrordåd som utförts av terrorister som sympatiserat med IS och som polisen hållit koll på och vi läser om kvinnor som blir mördade på grund av hedersskäl efter att de blivit våldtagna. Vi läser också om plan som lyfts tillbaka till krisdrabbade länder med livrädda barn och familjer ombord och jag funderar var är logiken.
Under andra världskriget och efter så sa folket att det aldrig skulle få hända igen och många många påstod att de inget visste eller inget kunde göra.
Folk stod passivt vid sidan om och såg oskyldiga människor trängas in i boskapsvagnar på väg mot en plågsam men säker död. Folk tog deras saker och bodde i deras hus. Oerhört många människor önskade att de aldrig blivit födda eftersom de föddes i fel ras eller i fel tro.
Efteråt så svor man på att det aldrig skulle få hända igen.. aldrig någonsin.
Nu förnekar många att det någonsin har hänt, nu får nazister fritt marchera och ha all rätt i världen att vilja förtrycka och mörda folk igen.
Nu får terrorister bo kvar i tryggheten medan många andra oskyldiga hederliga får sätta livet till istället.
Vi ser på det sticker lite i hjärtat och så går vi till jobbet, vi spelar lite fotboll och tittar på TV .. det är inte vår magplåga tänker vi.. det påverkar inte oss.. tills det en dag kanske gör.. eller en dag står i historieböckerna och folk frågar oss varför gjorde ni ingenting.. hur kunde ni låta det hända.. hur vill vi framtiden skall se ut? Reagerar många människor och försöker sätta stop är oddsen mycket högre än om vi bara hjärntvättat accepterar vad som helst.