Styrkelyftstävling

God morgon!

Idag är det Gubbens stora dag eftersom han äntligen skall slippa iväg och tävla.
Det har varit en hel del träning och dietande nu innan.
Kylskåpet har svämmat över av äggkartonger, kyckling, broccoli, äggvitor fettfri grynost och kvarq.
Skadorna har avlöst varandra i detta år så jag är glad för hans skull att just idag så kan han försöka nå sitt mål.
Han missade ju FM vlket var oerhört trist, men jag hoppas att det går vägen idag istället.
Som vanligt när han har något på gång så är det allt eller inget som gäller, så det blir spännande att se hur det går.
Lillasyrrorna kommer och passa barnen så jag skall till och med slippa med och hejja.
Jag kan ju inget om sånt här men man kan ju alltid försöka lära sig.
Har aldrig själv hittat tjusningen med att lyfta tunga vikter och att vrålandes ta ut det sista av min styrka. Dock är jag säker på att det kan ge dig en ordentlig kick, annars tror jag inte folk skulle hålla på. Komma hem med blödande skavsår efter ett träningspass, lyfta så mycket att man får stressfrakturer i lederna. Det måste vara något speciellt även med denna sport.
Bänkpress is the SHIT!

Ber en kort bön

Hej!

Sjuka barn i stugan, förkylningen slog till på en gång.
Båda barnen har haft svårt att sova och varit vakna varenda timme och gråtit.
Summan av gemensam gråt dom 4 timmar dom varit uppe idag är ca 3.5 h vilket resulterar i en väldigt uppgiven moder som inte trivs med situationen.
Modern satte just båda barnen i säng och ber en kort bön att de skall somna båda två så att hon får lite andningspauser för att orka med eftermiddagen.
Sluta gnälla tänker säkert vissa du har valt att ha barn själv och det är ju sant.
Dock betyder det inte att jag behöver tycka om när de är sjuka och ledsna. Det tar på krafterna när inget är bra och inget hjälper och vem tycker nu att det är roligt att vara sjuk? Inte jag i alla fall!

Nu till något roligare.
 Jag kan bjuda på bilder av en sjukt duktig Meciliah som var ute i terräng med mig igår.
Inte länge innan hon är en ridhäst nu.
Har på känn att hon kommer att vara en riktigt trevlig terränghäst som älskar långritter!
Älskade Lillprinsessan har även hon en speciell plats i mitt hjärta.
Hon ger mig gråa hår ibland men så på samma gång så tokälskar jag hennes attityd.
Hon borde få bli distanshäst eller galopphäst, är säker på att det vore hennes grej. Rytatre någon? :)

Blöta monsterdiken och annat trams

Tjena bloggen!

Av rubriken att döma så kan ni ju räkna ut att det blir något i hästväg.
Var ut med Breeze i terräng igår och passade på att träna på saker som inte alltid är så roliga enligt henne.
Till exempel diken som går mellan åkrar som nu på hösten är fyllda med vatten.
Ve och fasa om man skulle råka plumsa med en hov dit, man vet aldrig vad vattnet skulle ta sig till då.
Duktig var hon i alla fall och hoppade modigt om än lite skeptisk.
Vi passade också på att klampa över den högljudda träbron som också har vatten under sig samt klättra uppför branten i viadukten.
Det var en trött Breeze som sedan fick avnjuta en timmes massage av duktiga Camilla!

Meciliah rullar det också på med.
Hon får vara ute några gånger i veckan, snart blir det nog lite ridning för hennes del också. Hon har tuffat till sig i hagen efter hemkomsten så man kan nu säga att hon och Breeze har ungefär samma status i varandras ögon. Ingen av dom vill ge sig för den andra oc ingen av dom verkar ta den andra på allvar.

Mellizza skall slippa iväg och hoppa Pay and Jump nu på Söndag. Roligt roligt, det älskar hon!

Lillkillens dag!

Tjena bloggen!

Idag firar vi minstingens första födelsedag med pompa och ståt.
Han kom dramatiskt till världen med ett akut kejsarsnitt efter en minst sagt komplicerad graviditet 28.10 för precis ett år sedan och man är fortfarande tacksam för hur bra det gick mot hur det skulle ha kunnat sluta.
Första fyra månaderna i livet mådde han inte alls bra.
Han var en mycket ledsen liten bebis och ingen visste riktigt vad som var fel. Han drog inte på munnen en endaste gång under de månaderna och orkade inte ha någon som helst ögonkontakt.
Att sova långa nätter var det inte tal om och vi sov på vardagsrumssoffan i 3 månader. Att trösta, mata byta blöjor eller ge närhet hjälpte inte, ingenting hjälpte, han var bara ledsen och hysterisk.
 Både jag och Gubben visste att något var fel och till slut fick vi hjälp.
Efter det förvandlades våran gosse till en glad envis liten solstråle och det har han varit sedan dess. Han har alltid varit intresserad av att hänga sin storebror i hasorna och snabbt lärt sig nya färdigheter. Han har med sin envishet lärt sig saker innan han behärskat dom och sett till att ta sig fram i livet.
I förra veckan tog han sina första trevande steg och i dagens läge kan han promenera genom rummet om än lite vingligt.
Vi älskar honom så otroligt mycket och är så glad att han är en del av våran familj.

Utställningen över!

Tjahapp!

Dit for den helgen då i ett ända huj!
Hela helgen for i utställningens tecken.
På fredag ställde vi till med det sista som behövde göras, sorterade priser, kollade med parkering lade ut skyltar och fixade lite smått och gott.
Hela lördagen var det sen utställning för hela slanten.
Totalt sett var det hela 47 st anmälda men sen i slutändan var det 38 som kunde komma.
Superroligt att så många ville komma och hela dagen kändes väldigt lyckad med både nya och bekanta ansikten och hästar.
Vi fick stor hjälp av många frivilliga medhjälpare och det var verkligen guld värt!
Detta vill jag helt klart göra flera gånger!

Ställde ut Breeze under dagen också och det gick bra. Hon var pigg och på alerten i arabklassen och blev där klassvinnare, men sen i BIS klassen så var hon inte alls på hugget utan var trött och lite slak. Där har jag att jobba med mig själv och få henne att tycka att det är roligt att visa upp sig.

Pirayan eller AN Etique som han så fint heter fick också delta i arabklassen. Oj vad jag hoppas att syster yster är stolt över honom. Första tävlingen i livet för honom i en miljö med många olika nya hästar och han var lugn som en filbunke. Jag vet hur mycket tid och energi J har satt på honom och det har verkligen gett resultat. All blod svett och tårar är nu mödan värd.

Knäppte X antal bilder från utställningen och har massor av bilder på fina hästar och deras ägare. Tänkte dela med mig av en bråkdel av bilderna där man kan se kommunikationen mellan häst och människa!

Nu är det mörkt

Tjenixen!

Nu är det verkligen höst känns det som.
Mörka halvdisiga höstkvällar som känns lite kusliga.
Jag har fått gubben med ut nu flera kvällar i rad  efter att barnen har gått och sova och det har varit mysigt.
Vi har packat på hästarna reflexer och gått på mörkerpromenader med dom.
Det har mest varit Breeze och Meciliah som har blivit utsatta för våra påhitt och jag tror att de båda två har uppskattat det.
Vi har passat på att traska över refuger, gå genom cykeltunnlar,  gå slalom mellan lyktstolpar, klättrat i backar samt promenerat längs med riksvägen.
Allting har gått galant och som på räls så nu behöver vi hitta nya utmaningar.

Ta tillfällen i akt

Tja!

När man bor ute på landet så kan man lätt ta tillvara på tillfällen som ges i hästträningssyfte. Till exempel när det fälls träd på gårdsplanen så skapar det ypperliga tillfällen att låta hästarna bekanta sig med terränghinder. Både Meciliah och Breeze fick komma ut och provskutta litegrann och båda två tyckte det var kolossalt roligt. Meciliah hade utvecklats bra och mot det positiva hållet.
Bjöd friskt och modigt och tyckte det var roligt. Hon fick bara hoppa ett fåtal gånger och endast över trädstammen men det är ju alltid något!
Breeze har också börjat våga ta för sig och vet nu vad som gäller när det dyker upp ett hinder på hennes väg. Hon bjuder modigt och förstår att man bör lyfta på hovarna, roligt så.

Barnen slapp iväg till simhallen igår.
Valet stod mellan kyrkan och simhallen och när båda barnen stod och gnällde och grät i hallen var valet enkelt.
Ingen av oss föräldrar hade lust eller ork att tampas med gnälliga barn så vi valde den enkla vägen istället och gjorde något roligt.
Skäms på oss men vissa dagar så vill man ha det lätt för sig.
Båda barnen och föräldrarna njöt av att få plaska i vattnet tillsammans så det blev en rolig förmiddag.