Farväl och tack

Hej!

Jag är nu officiellt tillbaka till stenåldern.
Efter många om och men så har jag raderat mitt facebook konto och det känns både tomt och vemodigt men endå som rätt beslut.
 Det jag kommer att sakna mest är alla vänner som man lärt känna där samt alla grupper man följer. Plötsligt så känns det som om man är helt utelämnad från vad som händer i världen. Jag kan inte längre följa med vad som händer i mina vänners liv, speciellt de som bor längre bort som man inte annars träffar i verkliga livet. Det finns ju så mycket som händer på facebook, det är ju verkligen ett socialt nätverk.
Helt plötsligt så känner man sig ganska ensam på sätt och vis.
Jag skulle bli väldigt glad om ni som läser min blogg fortsätter att titta in nu som då och lämna gärna en kommentar nu som då efter er så jag vet att ni finns.
Jag hoppas att ni mina vänner fortsätter att hålla kontakt med mig på andra vis.
Ni får gärna maila mig eller ringa mig och hålla kontakten med mig på andra sätt, varför inte skicka ett brev. Jag bryr mig fortfarande om er allihopa även om jag inte kan gilla era bilder och kommentera era statusar. Hoppas vi ses och hörs!

Helt OT! Har jag inte en duktig man som kan rida barbacka med endast ett grimskaft på en volt :)

wish i could sleep

Hej!

Just nu har vi problem med barnens sömnrutiner.
Ingen av dom vill sova när vi vill sova och när den ena väl har somnat efter många om och men så vaknar den andra och så är karusellen igång igen.
Det här med att inte få sova på nätterna hör väl till småbarnsföräldrars vardag, men hittills har vi ju varit lite bortskämda med ett barn som varit lätt att få i säng om kvällarna.
Så nu när våra vanliga rutiner inte fungerar så får man ju helt enkelt lite problem.
Jag vet inte hur det är med er, men jag blir lite småretlig om jag inte har fått s
ova på länge, man känner att ens vanliga stubin är ganska mycket kortare än vad den annars är. Det gäller bara att försöka att inte låta ens egna humör gå ut över någon annan som verkligen inte förtjänar det.
Om ni hade velat se något komiskt borde ni ha varit och kikat på våra fönster inatt.
Då hade ni nog trott att vi inte är riktigt kloka och antagligen fått er ett riktigt gott skratt.
Lillkillen hade just somnat och hade occuperat våran dubbelsäng.
Lillgrabben var vaken och skulle prompt upp och ingenting hjälpte.
Tillslut fick både jag och gubben kila in oss på golvet mellan hans säng och vår.
Det utrymmet är kanske max en halv meter brett så jag kan lova er att vi hade trångt där vi låg halvt fastklämda under varsin säng. Obekvämt och skarpt var det och jag som har obehag för trånga utrymmen fick verkligen bita ihop för att inte drabbas av cellskräck.
Tillslut så somnade lillgrabben om och även vi fick ta oss varsin tupplur innan det var morgon och båda barnen ville upp.

If pictures could talk

Hej!

vet ni vad jag vill lära mig?
Jo att ta lika bra bilder som min syster.
Hon har en sådan otrolig förmåga att lyckas fånga upp det bästa ur en viss situation och hennes bilder kan verkligen tala till en på ett helt fantastiskt sätt.
Något som jag också beundrar henne för är hennes fantastiska tålamod och viljan att få allting perfekt.
Jag är imponerad över det fina arbetet hon gjort med Pirayan och det märks hur mycket han litar på henne. Jag  hoppas att jag också en dag lyckas lika bra som henne med mina bruna springare.

Idag skulle vi egentligen ha haft klassträff med min högstadieklass, men i sista stund bestämde jag mig för att stanna hemma istället.
Vi har haft det så otroligt fullt upp dom senaste dagarna att man inte ens har hunnit hämta andan emellanåt. Ibland måste man helt enkelt sakta ner på tempot för att inte hamna in i ekorrhjulet igen.

Gubben och jag har varit ute på promenad i det härliga vädret. Sen vi fick lillkillen har det blivit lite dåligt med tid tillsammans och det är aldrig bra. Gubbens syster ställde upp och passade lillgrabben och så fick vi fara ut en stund och det var otroligt skönt. Det är så lätt när man har mycket på gång att man glömmer bort att faktist visa varandra uppskattning och bara ta sig tid att stänga resten av världen ute.. Jag tror att det är oerhört viktigt att faktist se till att prioritera tid tillsammans för att man skall ha ett lyckligt förhållande!

Vi tog med oss Meciliah på dagens promenad.. Eller Missilen kan man nog lugnt kalla henne för idag. Bustrollet visste inte vilket ben hon skulle stå på och höll på att krypa ur sitt eget skinn dom första kilometrarna. Som tur var så blev det bättre sen och lite mera samarbetsvilja i henne.

Inget glitter och ingen glamor

Godmorgon!

Vill ni veta hur jag känner mig idag?
Egentligen är det inte ens riktigt värt att ta upp men i brist på annat att skriva om så kan jag säga att jag känner mig riktigt riktigt äcklig och ofräsch. Idag är jag inte speciellt någon trevlig människa att ha att göras med. Humöret är inte det bästa och social är jag verkligen inte. helst vill jag bara ligga på soffan och sura för mig själv.
Jag är smutsig, trött och luktar väldigt illa. Håret borde tvättas och kläderna borde bytas.
Båda barnen var lite upp i varv igår kväll och det blev rätt så sent. Lillkillen grät och grät och ville inte sluta. Nu är klockan 11 på morgonen och de sover båda två. Om jag skulle hitta energi någon stans ifrån så borde jag ta mig tid att hoppa i duschen och göra något åt mig själv, men av någon konstig anledning så är soffan så otroligt skön att sitta i just nu.

Snart kommer det nya året med allt vad det innebär och folk börjar fundera på sina nyårslöften. Många vill börja leva hälsosammare liv, man skall börja träna och man skall börja äta bättre. Många brukar också satsa på att sluta röka eller att vara sockerfria i ett år. Det finns så många löften man kan ge och visst finns det mycket man skulle kunna ändra på om man hade tid, lust och ork. Det blir spännande att se vad 2015 för med sig. Själv kommer jag inte att ge några stora fina löften. jag skall bara försöka fortsätta leva och ta en dag i sänder. Jag skall försöka ta vara på tiden och vara en så bra medmänniska som möjligt. Mina fel och mina brister skall jag försöka bättra på så gott det går :)

Någon som verkligen inte är på dåligt humör är arabprinsessan. Hon slapp ut och spurta på åkern igår och det gjorde helt klart hennes dag super :)

Chokladkoma

Hej!

Sitter nu som bäst med magen full av choklad och konstaterar att det nu skall bli skönt med ett par vardagar nu innan det blir nyårsfirande.
Det märk på barnen att det har varit väldigt lite rutiner och mycket ruljans dom senaste dagarna. Båda grabbarna har haft svårt att få tag på sömnen om kvällarna och speciellt lillgrabben som brukar sova bra har varit riktigt upp och ner, han har inte alls velat sova alls och gråtit sig till sömns varje kväll.

Vi har haft en väldigt bra julhelg med alldeles lagom mycket program. På julaftonen var ju jag, gubben och lillkillen med i julevangeliet på barnens julbön, det var riktigt givande och ett minne för livet. Lillkillen sov sig igenom hela sin tid som lilla jesusbarnet och det var skönt. På väg till kyrkan hade vi det tyvärr inte riktigt lika roligt eftersom bilens oljelampa började lysa röt helt plötsligt. Så därför fick vi stanna bilen mitt på vägen och snällt vänta på att någon skulle komma och plocka upp oss.
Själva julaftonen firade vi hos mina svärföräldrar och så var vi juldagen hos min mamma och pappa. Vi har valt att fira jul vart annat år hos respektive föräldrar för att det inte skall bli så stressigt och det känns som ett bra val. Julklappar fick vi många av, både sånt man behöver och sånt som man bara ville ha.

Minne från förr

Godmorgon!

Tänk om vi skulle ta och överraska din mamma och pappa och visa dem att du kan äta godis nu på julafton? Njaääää var min första tanke, jag har ju inte ätit godis på flera år så varför bryta ett sådant mönster..
Kom igen nu Annelie jag vet att du kan, tänk vilken rolig överaskning, vi byter ut godiset mot en nutridrink och räknar så att det absolut inte blir några flera kalorier. Sagt och gjort med viss tveksamhet men också en viss förväntan plockade jag min första på länge lilla Candy King påse från Prisma och åt upp den på julen. Mycket ångest och mycket möda men ett stort steg i rätt riktning.
Ibland dyker bara vissa minnen upp och jag får än en gång konstatera vilken underbar familj jag fått växa upp i.
Jag kan lova er att jag inte har varit någon enkel människa att uppfostra och ta hand om.
Jag har ställt till med en hel massa trubbel och tråkigheter samt varit en riktig rebell. Det är ett under att jag fortfarande får vara del av den fina familjen och det finns så många saker jag verkligen ångrar. Jag är tacksam och glad över allt som varit och hur bra vi har det nu :)

När juldags morgon glimmar

Hej!

Vill bara titta in och önska er alla en riktigt fridfull jul!
Jag hoppas att ni alla får en underbart fin dag tillsammans med era nära och kära.
Jag hoppas ni alla får ta del av julens budskap och att ni får glömma all stress för ett tag.
Jag önskar att ni alla skall få ha det riktigt bra och att ingen av er skall behöva vara ensam!

Back on the back

Godmorgon på er alla!

För precis åtta veckor sedan låg jag i en sjukhussäng med lillkillen på min arm. Lyckan är obeskrivlig när man ligger med dom vid sin sida och bara ser dom. Hur kan någon vara så fin och så underbar.
Tänk vad tiden går fort, våran lilla kille växer så det bara knakar och vi älskar honom mer och mer för varje dag som går.
 Det skall bli så spännande att få följa med i hans utveckling och se vilken personlighet han får, vad han kommer att bli intresserad av och hur han kommer att börja se ut.
Vad kommer hans första ord att vara och när kommer han att lära sig krypa?
De är så underbara de här små liven, man kan sitta och titta på dem hur länge som helst och bara förundras över att man får vara med om något så här fint, att de är så perfekt skapade och att man endast vill dom det bästa man bara kan ge dom.

Imorgon är det ju julafton som antagligen ingen av er har missat. Jag och gubben har lovat att ställa upp i kyrkans julspel och skall få den stora äran att spela Josef och Maria.
 Lillkillen skall också få vara med och spela  lilla Jesusbarnet.
Igår var vi på övning inför julbönen och lillkillen sov sig igenom hela berättelsen.
Jag hoppas att han tänker göra det imorgon också, inte särskilt roligt om man sitter mitt i kyrkan med en väldigt ledsen gosse.

Om nån läste rubriken på dagens inlägg så kan de säkert gissa vad jag har gjort idag?
Joo jag har äntligen kommit mig upp på hästryggen igen.
Barbacka med grimma på åkern. Balansen var givetvis ett minne blott och att göra något annat än skritta var det inte ens en tanke på, men oj vad vi njöt.
Smilet upp till öronen och tårarna var inte långt borta :)

Tänk på vilodagen

Hej på er alla!

Hoppas ni alla har fått ha en lugn och avkopplande söndag.
Allt för ofta tror jag att man lyckas glömma bort att söndagen är tänkt som en vilodag och att det finns en orsak bakom.
 Ibland blir söndagen den mest stressiga dagen på hela veckan och det tror jag inte är bra.
Det finns så mycket man vill få gjort när man äntligen är ledig.
Ofta vill man hinna träffa folk, man vill hinna med städningen, bakningen och all shopping som man inte har hunnit med.. Sen finns det en hel del annat däremellan som man vill ha gjort.
Då är man knappast utvilad till Måndag och pigg och redo för nya utmaningar.
Nu säger jag inte att man bara skall ligga på soffan och spotta i taket, men jag tycker absolut att man skall tänka på att faktist försöka ta det lite lugnt och inte stressa ihjäl sig.
Ta lite tid med de som man trivs tillsammans med, äta frukost tillsammans njuta lite extra av morgonkaffet.
Ta sig tid att bara vara ute en stund i den friska luften.
Hinna se sig omkring och faktiskt konstatera att snön allt är bra vacker.
Hinna tänka efter att vi har mycket att vara tacksamma för.

Själv har vi haft möjlighet att bara ta det lugnt idag, vi har inte haft något program alls.
En liten stund var vi ute hela familjen på förmiddagen och så har vi hunnit äta söndagslunch.
Nu sover både gubben och barnen. jag skall snart sticka ut till hästarna en sväng och se hur de har det. De var båda två lediga idag så istället för att jobba med dom så följde jag med lillasyster till Pirayan.
Pirre var som vanligt ett riktigt energiknippe han med, han tyckte att det här med snö var riktigt lajbans och spurtade runt i hagen så snön sprätte om hovarna.
Han är väldigt rolig Pirayan. Om en häst kan ha humor så kan jag lova er att den hästen kunde bli en stå upp komiker. Han är å full med egna ideer så det är inte sant.
Han vill ju så väl och försöker vara till lags men orkar inte riktigt uppföra sig hela tiden. Han är lite som ett barn ännu och klarar helt enkelt inte riktigt av att sitta still. Mycket bus och stoj skall det vara då är Pirre med på noterna. Plötsligt kommer han med något eget påhitt och hoppas att matte skall hänga på. Sökte igenom lite bilder så får ni själva se.