Snurrig i skallen

Hej!

Smällde just in två panadol och ber en kort bön att jag inte håller på att få feber. Vaknade upp med huvudvärk i morse och nu snurrar huvudet på så jag är aldeles yr i skallen. Jag har verkligen ingen lust eller tid med att bli sjuk sådär lagom till helgen. Jag hatar att vara sjuk och ligga stilla, jag har ingen tid eller ro att göra såna saker. Vi får hoppas att jag bara inbillar mig och klarar mig undan, trots att lillebror kan ha smittat mig. Nåja så länge lillgrabben hålls frisk så är det ju inte hela världen. Tips på hemlagade friskhetskurer får ni gärna ge mig.

Jag kan kort berätta om gårdagens pass med Meciliah, tog ut henne på ridplanen och gick igenom grundläggande saker som att stanna när jag stannar och flytta undan för tryck. Lätt som en plätt egentligen, men som den fartdåre med många järn i elden  hon är så kan det vara väldigt svårt att hålla fokus på matte hela tiden. Det kan vara jobbigt att stå stilla och vänta tills matte säger varsågod. Hon håller på att finna sin plats i flocken nu också så jag märker at hon även testar mig och ser om hon kan få mig att flytta på mig istället. Så övningarna var väldigt nyttiga. Introducerade även varvbyte åt henne, samt tränade på att hon skall lyssna på signaler även när hon är en bit bort. Passet gick sist och slutligen riktigt bra, så vi var båda nöjda. På tal om hästar så funderar jag på att ändra försäkring åt Meciliah, hon är bara grund/olycksfallsförsäkrad. Vad har ni för försäkringsbolag, har era försäkringar fungerat bra?

Gissa vem som misslyckats radikalt

Hej!

Jag har ju skrivit och berättat att vi skulle ha en socker och vetemjölsfri månad i Januari. Jag kan nu tala om för er att dom 3 första veckorna gick utmärkt och vi levde som hälsosamheten själv, men jag kan också tala om att förra helgen smög sig en tanke in i våra huvuden att oj vad gott det skulle vara med lite grillmat. Efter en stunds velande och lite ångest så bestämde vi oss för att göra ett undantag. En helg i månaden så skulle vi få äta vad vi ville.. Sagt och gjort, förra helgen mumsade vi i oss både hamburgare och godis. Tanken var ju att vi nu då efter det skulle klara oss en månad till, men vad tror ni hände igår? Jag var på halvdåligt humör, gubben var trött och ungen var gnällig. Den ända lösningen vi kom på var att makuunigodis skulle reda upp allt ihopa. Så vad gör vi, packar in oss i bilen och blandar en stor påse med godis, slänger oss på soffan och bara degar.

Små gulliga kaniner

Hej!

Jag har fått höra att kaninkött är väldigt gott och gubben tycker att det vore smart att ha några kaniner som man skulle kunna använda till just matlagning.
Själv har jag ingen erfarenhet alls av kanin i maten, och för mig känns det nästan otänkbart eftersom vi alltid haft dom som sällskapsdjur. Min första kanin fick jag ju när jag var ganska liten och den hade jag med mig överallt, den var hur tam som helst och gick att ha lös på gården eftersom den kom på inkallning. Kaninen i fråga hette lilleskutt och var nog en av de mest älskade kaninerna på denna jord tror jag. Sen har vi haft kaniner så länge jag minns och hemma hos mamma och pappa bor det fortfarande 3 kaniner varav den ena är en gullig halvangora svart liten sak vid namn Älvan. Att äta upp någon av dessa kaniner så kan jag inte ens tänka på, det skulle nästan vara som att äta upp våran hund Mira och det skulle vi ju aldrig göra.
 Det här var då lite av dagens svammel från min sida, detta måste helt klart bearbetas i mitt huvud, jag vet inte riktigt vad jag tänker. Jag tror jag är för mycket djurvän, har alltid varit och kommer väl alltid att vara. Är inte kaniner ett sällskapsdjur som man har som husdjur?  Hur ser ni på det? Skall man tänka att det är lika som att man äter kyckling? Ekologiskt kaninkött skulle inte det vara något?
Nej men seriöst titta på dom, de är ju så fina, söta och snälla, stackars kaniner..

Tumis kväll

Hej!

Igår kväll var det ju då igen dags för mig och gubben att få åka iväg på egen hand en liten stund. Vi hade ganska mycket som vi egentligen borde ha fixat dit hem så vi beslöt oss för att bara åka in till stan och handla och ordna lite saker. Lillgrabben skulle behöva en matstol och kylskåpet gapade tomt.
Först innan vi for och handla for vi till min favoritrestaurang i stan, nämligen Saigon, enligt mig så har de den godaste kinamaten i hela stan. Sen att personalen är sjukt trevlig så är ju också ett stort plus. En gång när Gubben hade glömt sina nycklar där en natt när han var ute med sina kompisar, hade dom hållit upp dörrarna flera timmar efter stängningsdags bara ifall någon skulle komma för att hämta dem. Sen när vi kom nästa dag så berättade de att de hade varit oroliga för att den som tappat bort sina nycklar inte skulle kunna ta sig hem från stan och att dom suttit uppe och väntat. Det tyckte jag var väldigt snällt av dom. Sen att dom minns vad man gillar för mat tycker jag också är roligt.
Efter maten så for vi iväg och handla samt leta barnmatstol, vi hittade ingen bra stol så vi får leta vidare. Under tiden som vi handlade kom vi på att gubben aldrig varit på ett cafe, så då bestämde jag mig för att nu skulle han få sitt första cafebesök. Gott och ohälsosamt blev det.

Dom utlovade bilderna

Hej!

Nu fick jag tag på bilderna från gårdagens träning. Man märker att hästarna gillar lite variation till den vardagliga träningen. Dom gillar att få använda hjärnan lite.

Kanske man borde ta o skaffa sig en ko

Hej!

Den roligaste kohändelsen jag någongång varit med om var när min lillasyster ringde mig mitt i natten och sa. Jag vet inte om jag drömmer men jag tror det springer en ko mitt på landsvägen. hahaha sa jag då och trodde att hon skämtade, tills hon än en gång sa samma sak och konstaterade att det visst var en ko. Vad ska jag göra frågade hon, och jag visste inte vad jag skulle svara men sa att jag kunde hoppa i bilen och komma dit. Sagt och gjort och visst var det en ko som traskade där på vägen. Vi parkerade bilen lite närmare, men då  blev kon rädd för något tvärvände och sprang in i bilen, då vände den igen och satte av i fullgalopp mot en långtradare som hastigt försökte bromsa och väja. Kon klarade sig än en gång och Vi funderade om vi borde ta fast den. Som tur var så hade vi en grimma i bilen, jag försökte försiktigt närma mig kon men den var lite skeptisk. Även jag var lite skeptisk, jag vet absolut ingenting om kor och hur de fungerar. Tillslut fick jag den mutad med lite gräs och lurade på den grimman. Då hade vi bara några problem kvar att lösa, hur lär man en ko att gå i grimma och vart skall man ta vägen med en bortsprungen ko. Slutligen traskade vi runt med kossan i band och letade efter bondgårdar som hade ut kor om nätterna och slutligen efter ett par timmars letande så hittade kossan hem

Trail in hand

Tjena tjaba hallå!

Hoppas ni alla sovit gott och vaknar pigga och utvilade. Tänkte kort berätta om gårdagens pass med fyrbeningarna innan jag börjar min dag som hemmafru.
Pirayan har varit ganska eller rättare sagt väldigt energisk sen han hamnade på boxvila. Han förstår inte alls vitsen varför man ska stå i en pyttehage och hänga hela dagen lång. Sen när man ska skritta honom så har han så svårt att hålla sig på marken, han hoppar och sprätter åt alla håll. Även hans smeknamn Pirayan gör skäl för sig i detta skede.
Jag och lillsyrran bestämde oss igår för att han skulle få chansen att använda sin hjärna igår så vi byggde en bana åt oss i ridhuset. Banan blev ganska enkel, lite bommar att traska över, tunnel att slingra sig igenom, koner att gå slalom runt, en trång passage som man kunde skicka hästarna igenom och lite annat smått och gott. Vi lade också in lite trickträning i programmet Spansk skritt, sideways över en bom, snurra, bergsgeten och sätta huvudet på sned. Sen när vi satte igång med banan så stod jag och syrran nästan och gapade av förvåning. Hästskrället kunde ju alla övningar från förr samt att han fattade alla trick vi bad honom göra också. Allt gick helt klockrent. Nästa gång får vi nog hitta på något svårare åt honom. Vi tog också ut Meciliah en sväng så att hon också fick bekanta sig med banan. Jobbade henne löst och ganska kravlös. Hon fick skritta lite över bommar, träna på inkallning samt att jag skickade henne genom den trånga passagen. Hon är rolig att jobba med såna här dagar. Hon har så många egna ider som hon föreslår ifall hon inte fattar vad jag försöker säga. Det är väldigt intressanta förslag hon kommer med ibland.  Fotade lite med syrrans kamera så jag ska ta och visa er bilder sen.

Här ligger jag och duger

Hej!

Jag såg en så bra bild på facebook av en groda som låg på ett blad med magen i vädret. På texten som fanns med på bilden så stod det att "Här ligger jag och duger"
Jag konstaterade för mig själv att sånt här borde man se och tänka på mera ofta.
Just nu tycks man vara inne i en period där alla skall vara bäst på någonting, alla skall ha stora mål och alla skall göra karriär och bli till något stort. Barnen trimmas från när de är små och skall ut och tävla i tidig ålder, är man bäst så får man en medalj och ett pris, då har man lyckats. Yes vad man är duktig. Det finns en enorm press på allihopa idag. I skolan skall man få bra betyg för annars slipper man inte in till rätt skola. Det är viktigt att man har märkeskläder och den nyaste telefonen som alla andra också har, annars hinner man inte med i svängarna och hamnar lätt utanför. På jobbet skall man prestera till max. Hemma skall man ha det perfekta förhållandet, den vackraste frugan, det finaste hemmet och de duktigaste barnen.
Det är klart alla vill lyckas och det är roligt när det går bra för andra, självklart är jag glad för alla framgångar mina vänner och bekanta har och givetvis är jag glad när även jag har medvind. Fast i slutändan så får vi inte glömma bort att vi behöver inte bevisa något eller vara något för att duga. Det ända vi behöver göra är att finnas till och vara oss själva. vi är bra precis som vi är.Vårat värde ligger inte i vad vi gör eller hur mycket pengar v har eller vad vi är bra på. Tänk vad skönt. :)

Lite egen tid

God morgon!

Gubben for just till arbetet och lillgrabben sover ännu. Det känns riktigt lyxigt att ha några minuter för mig själv, bara ta det lugnt och samla mig inför denna dag. Jag trivs inte att vara för mig själv och göra ingenting allt för långa stunder, men nu som då är det riktigt avkopplande. Det bästa jag vet när jag känner att jag behöver stressa av är ju givetvis att fara till stallet, men en annan sak som jag också tycker om är att springa. När jag springer så tänker jag allra bäst, då kan jag bearbeta saker i mitt huvud. Fastän det nog är tungt att springa så är det väldigt avkopplande också, jag borde verkligen ta itu med det igen för mitt eget bästa. När jag skall iväg på mina tänkarrundor så springer jag helst för mig själv, att springa tillsammans med någon annan är inte riktigt samma sak, även om det är trevligt med sällskap ibland. Jag gillar känslan när man börjar få upp konditionen igen och löpningen börjar gå av sig själv, man känner sig stark och man orkar mera och längre. Helt utan att man tänker på det så ökar man farten och tar en längre rutt än man först hade tänkt sig. Det är skönt
På dagens planeringslista tror jag att jag lägger ett stort frågetecken? Jag borde hinna en sväng via stallet eftersom hästarna fick ha en vilodag igår. Gubben och jag funderade också om vi borde åka iväg och träna.. Resten av dagen är helt öppen för förslag.

Mitt första minne

Hej!

Satt idag och funderade från vilken ålder man börjar komma ihåg saker från sin barndom och jag konstaterade att jag har minnen från när jag var i två-års åldern. Det första minnet jag har är nog en mardröm som jag hade när vi ännu bodde i furoholmen. Vi bodde i ett gult trähus precis intill Södermans bageri. När mamma var hemma med mig och min lillasyster på dagarna så brukade hon ibland springa ner och köpa färska småbröd åt oss. Då satt jag och lillasyster alltid i köksfönstret och tittade när hon kom ut på gården. Vi hade en väldigt liten och trång köksvrå där minns jag, och vi åt ofta blåbärssoppa på dagarna. Hela lägenheten var väldigt liten och vi hade bara ett sovrum. jag minns att pappa bara hade en smal springa mellan deras säng och väggen var han kunde sätta ner fötterna när han skull upp på morgonen. Lillasyster sov i sin spjälsäng på mammas sida av sängen och min säng var upp efter väggen vid fotändan av deras säng.
Jag minns också en mardröm som jag drömde när vi bodde där. Jag låg i min spjälssäng och sov, plötsligt så kom en stor vit hund ut ur vår bokhylla, den kom fram till min säng och skulle äta upp mig. Mamma har berättat att jag bokstavligen flög ur min säng och landade i deras dubbelsäng den gången. Dagen när vi flyttade därifrån så klippte våra grannar deras två cockerspanielar som hette Noora och Nooti. det var samma dag som min favoritnalle flyttade till Månen. hela bilfärden till Esse sen försökte jag titta på månen för att kolla om jag skulle se min älskade Nalle, men det gjorde jag inte. Jag minns inte hur länge vi hann bo i Esse förrän jag fyllde tre år.. Dagen jag fyllde tre år var mamma i alla fall på BB med min lillabror F.

Dom utlovade bilderna

God morgon!

Hade ju lovat er i fredags att ni skulle få se bilder av Meciliah från i fredags. Det var en mycket energisk unghäst som visade upp sina bästa konster i ridhuset. Hon är så rolig när hon hoppar, skuttar och far runt som om hon fått betalt. Det är sådana här dagar som man inte ids bråka utan man släpper henne bara i ridhuset så att hon ska få utlopp för sin energi. Hon är absolut inte omöjlig att hantera på något sätt och hon kan följa löst hur bra som helst och kommer genast på inkallning, men hon kan bara inte hålla benen i styr, så hon hoppar och sprättar åt alla håll bakom en, men följer endå alla rörelser man tar.