Någon tittar ut!

God Middag!

Tog med Kameran ut i morse.
Tycker det är så mysigt att öppna ytterdörren om mårnarna och det första man ser är Mellizzas spetsade öron och nyfikna uppsyn.
När man kommer närmare hör man hennes mullrande välkomsthälsning och hur trött och sömning man än är så är det så värt det.
Vi har inte satt in något fönster ännu och hon älskar att kunna stå och kika ut över gården.
Riktigt synd att man kommer att bli tvungen att sätta dit en fönsterruta för värmens skull.

Just nu har vi inte så mycket på tapeten och det är skönt.
Det har varit en intensiv höst och nu känns det som om man är tvungen att dra i nödbromsen för att hinna ikapp livet innan det rullar iväg.
Det har varit mycket fokus på byggande eftersom vi har varit tvungna att få det snabbt färdigt, Gubbens tränande eftersom han skall tävla om 2 veckor samt att han börjat jobba så det har varit mycket omställning på samma gång.
Vi har ju varit bortskämda med att han skall finnas nära till hand och nu är han har varit borta från 7 på mårnarna till 9 på kvällarna så har varken jag eller barnen varit riktigt nöjda med situationen.
Familjelivet har blivit lite lidande och det märks också att jag inte riktigt hunnit satsa på hästarna så mycket som jag egentligen vill.
Som tur har jag dock duktiga medryttare som ser till att de slipper ut de dagar jag själv inte slipper iväg.
Nu är det dock bara lite småplock kvar, utställningen samt bänkpresstävlingen kvar och efter det så är det inget som för tillfället ligger på. Skönt skönt skönt!