Många har frågat och undrar hur jag mått hittills under graviditeten och hur det känts i och med att det inte är så länge sedan jag blev snittad med Ismael och hittills har allt gott rätt så bra.
Givetvis så har jag mått illa, väldigt illa och spytt stup i kvarten, varm mat har inte gått att äta alls. Tack och lov har det blivit bättre med den biten nu och jag har bara mått illa om mårnarna.
Sen har jag lyckats dra på mig en envis huvudvärk som dunkar och på mest hela tiden, det skyller jag dock på mina sjuka axlar och spända nacke.
Har fortfarande trauma av allt krångel som det var med lillkillen, alla kontroller och all ovisshet. Skulle verkligen inte ha någon motivation att gå igenom det igen, det pallar jag liksom inte med!
Annars är väl det mesta som vanligt förutom magen som då börjar vara i vägen så småningom.
Är tacksam över att jag kan rida ännu, hoppas att jag kan rida lika länge som jag kunde rida under förra graviditeten.
Dock är man ju mera försiktig och vill inte riskera något.
Undviker att sitta ner i traven samt står i lätt sits i galoppen, inbillar mig att det är bättre för min egen kropp. Rider inte heller treåringen, man behöver ju inte vara dum :)
Är glad och tacksam för all hjälp jag får med hästarna, det är verkligen guld värt.
Skönt med duktiga medryttare som ställer upp i vått och torrt, ni behövs :)
Förövrigt längtar jag efter snö, massor av snö eller alternativt barmark så att man kan rida riktigt ordentligt.
Gillar inte när det bara är is och is så långt ögat kan nå. Svårt att få något vettigt gjort då.
Var ut en sväng igår i terräng tillsammans med E och Breeze och red själv Mellizza.
Roligt med lite ridsällskap när man är ute längs med vägarna och båda Pållarna skötte sig suveränt.
Idag har Sari varit hit och rida igenom henne lite och det är alltid lika intressant och lärorikt. Förra Kiropraktik behandlingen gjorde gott och man ser skillnad i rörelsemönstret nu och hästen är mera nöjd sånt gillar jag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar