Jag må vara världens löjligaste häst ägare, hela gårdagen gick jag med gråten i halsen efter att jag kört Meciliah till stall NH/zic zac horse där hon skall vara ett litet tag för att separeras från Marilyn. Jag gick runt och tyckte synd om hästarna och kände mig elak ända tills jag tog in hästarna på kvällen och mötte Marilyns glada uppsyn.
Hon traskade glatt in i sin nu betydligt rymligare box och körde precis som hon brukar ner huvudet i mormors kraftfoder krubba i motsatt box och stod sen och gnabbades med Mellizza om vems maten egentligen var. Totalt obrydd var hon.
Imorse möttes jag av ett yrvaket föl som var precis lika spånig som hon brukar och som glatt traskade ut med sina kompisar. Inga bekymmer här inte.
Meciliah trivs nog säkert också bra i sitt barndomshem, lyxigt med manege och andra bekvämligheter.
Lyxigt är det också för mig att få henne riden, motionerad och tränad av duktiga människor nu inför försäljning. Sen att Gabbe är i Vasa hela nästa vecka och tiden kommer vara enormt knapp så gör det också extra tacksamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar