Säker på foten

Godmorgon!

Det var med hjärtat i halsgropen jag och lillsyrran såg Meciliah glatt hoppa över diket ut på den isiga vägen i hagen, den var inte så lite hal heller. Vi drog båda två efter andan och konstaterade att nu bryter hon nog benen av sig. När hon väl var ute på vägen fortsatte hon glatt i trav som om underlaget inte alls var något bekymmer.. Jag stod och tittade på helspänn och bara väntade på vilken sekund benen skulle ge vika. Efteråt halkade jag och lillasyster långsamt efter. Lillprinsessan väntade några hundra meter bort och undrade varför vi tvåbeningar är så långsamma.
Vi fick minsann se att hon tydligen har ganska bra hum om var man ska sätta benen även när det är halt eller så är hon bara ovanligt dum.

Imorgon är det förresten en spännande dag, då åker Pirayan till Tammerfors hästklinik för att bli opererad. Vi ställde i ordning lite saker igår eftersom det är jag som skall skicka iväg honom. Han kommer att vara en stilig prins när han åker. Tänk att vi endå hade rätt när vi funderade över hans beteende. Det är nog bra att man ibland vågar lita på sin magkänsla och stå på sig.
Pirayan visste nog trots allt vad han sysslade med när han lekte att han var store arabkungen vackrast av dom alla.