One day at a time

Hej!

Hemma hos oss går livet sin gilla gång. Vi försöker att ta en dag i taget och inte planera så långt framåt.
Mamman i huset är lite lättirriterad och småsur för tillfället.
Riktigt frissam skulle väl vara mer rätt att kalla henne för nästan så man får skämmas över sig själv. Som sagt att bara ligga hemma på dagarna och inte göra så mycket är verkligen inte min grej och att sen inte kunna gå ut och avreagera sig själv gör mig ännu mera frustrerad.
Tur är väl att man kommer på sig själv med att vara ett riktigt "pain in the ass"  i alla fall och kan försöka skärpa till sig mellan varven.

Det som retar mig mest just nu är att jag inte kan påbörja Meciliahs inridning som jag hade planerat. Istället går hon bara i hagen och skrotar och har det allmänt tråkigt.
När hon går i hagen och bara har sin kära mor att försöka busa med så blir hon lätt till en missil när hon väl slipper ut och göra något med och jag har absolut ingen som helst lust att rida runt på en missil senare i vinter eller till våren.
Det betyder då att jag istället för att påbörja inridningen får påbörja allmän grundhantering av unghästen eftersom det kommer att behövas. Vet inte ens när hon var sist ut ur hagen och gjorde något vettigt.
Sen att jag inte kan ta ut henne ännu i hagen och försöka jobba henne från marken gör mig ännu mera frustrerad och en frustrerad människa skall absolut inte röra en unghäst eller en häst över huvudtaget. Att lämna bort henne på inridning är inte heller något alternativ eftersom det har jag inte råd med samt att Mellizza inte skall stå ensam.. Nog klagat nu..

Gubben har varit första dagen i jobbet idag. Jag kan gissa att det var skönt för honom att slippa iväg och se någonting annat för ett par timmar.
Min kära mor kom hit och hjälpte mig passa barnen. Hon hjälpte mig även med att packa upp lite kläder så nu har vi plötsligt klädskåpen fulla igen. Jag har dock ett klädproblem kvar. hur jag än letar så hittar jag inte våra babykläder som vi hade åt lillgrabben. Jag som hade tänkt att vi skulle slippa handla mycket nya kläder åt minstingen eftersom han skulle kunna ärva dom gamla men nej för att jag vet vart jag har lagt dom.

På eftermiddagen kom sen lillsyrrans pojkvän hit och hjälpte oss att fixa datorn vars fläkt plötsligt hade bestämt sig för att ta semester. Bra när man har många hjälpande händer verkligen.

Gubben var ju till Helsingfors i måndags med sitt knä och redan nästa fredag så kommer han att bli opererad igen så här blev det plötsligt snabba ryck minsann.
Som tur är så blir det ingen stor operation utan endast lite finslip så vi skall hålla alla tummar och tår vi har att det lyckas och att knäet skulle bli bättre och mera användbart.