Igår kom det äntligen, det första efterlängtade leendet.
Det är fascinerande hur förtrollad man kan bli av en sådan liten sak, hela världen stannar upp för en kort sekund och man bara lever i nuet.
Oj vad man älskar dessa barn och önskar att de alltid skulle få vara glada och lyckliga.
Jag önskar att man kunde skydda dem från allt ont i världen och att de skulle få vara lyckligt ovetandes om alla orättvisor som finns.
Fast ändå vet man ju att orättvisa och smärta också är en del av livet och att livet inte alltid går som man vill och planerar.
Blåmärken som kommer när man skall lära sig gå, besvikelsen som kommer när man inte får som man vill, rädsla för mörker när man vaknar upp från en mardröm, känslor när hjärtat brister när ens kärlek inte är besvarad.
Det finns så mycket som han ännu inte har någon aning om. Just nu är det viktigaste mat. sömn, värme och kärlek något annat tycks inte existera och det är en sån speciell tidpunkt i livet. Så oskyldig och lyckligt ovetandes om det mesta. En kort tid bara och sen börjar det stora livsäventyret. Allt skall upptäckas och läras, mer och mer för varje dag så märker man att han börjar titta in i våran värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar