Hur roligt på en skala mellan ett och tio tror ni att jag tyckte det var när svärföräldrarna berättade att vi hade haft besök av två hunddjur under morgonen.
De hade kommit in traskande på gården över åkern men blivit rädda och sprungit bort när de såg att de blev iaktaggna genom fönstret.
Vildhundar eller varghybrider vara vad det vara vill men jag vill ogärna ha dom i min närhet.
Andra kanske tycker att de är söta och gulliga men så länge det inte är frågan om tamhundar vill jag att de håller sig långt borta från våran gårdsplan.
Usch fy och blä jag hoppas verkligen att de inte tänker komma tillbaka.
Nu till något roligare.
Var till manegen på hoppträning idag igen och denna gång hade vi bättre flyt.
Prinsessan var pigg och på gott humör.
Avstånden stämde bättre och min balans var också mera att hurra för.
Satsade mest på att vi skulle hitta glädjen och förtroendet att komma runt en bana. Hindren låg på max 70 så höjden var inte direkt någon utmaning
Även lastningen gick helt smärtfritt, hon gick in på under en minut båda gångerna.
Lillasyster och Silverpilen följde också men och ni skall veta att den hästen gillar verkligen att hoppa. Bjuder på allt som liknar hinder. Sen på slutet skrittade jag runt med honom ett par varv och det gick riktigt bra. Vi letar fortfarande efter vårt gemensamma språk men han försöker alltid göra sitt bästa.
Hemska saker va pirayan siir feit ut 😮
SvaraRadera