Vart tog den här dagen vägen?
I ett ända huj for den snabbt förbi utan att jag nästan ens hann blinka.
Vi har mest varit på hemmafronten idag.
Jag hade ut båda prinsessorna en sväng på förmiddagen.
Båda två var de pigga och nöjda över att få komma ut en sväng. Det blev klättring och dikeshoppning för dom båda två.
Jag har varit lite orolig för att Mellizza skulle ha fått något trauma efter höstens dikesolycka men som tur var så tycker hon fortfarande att det är precis lika kul som förr.
Att hoppa diken är riktigt Meciliahs grej också. Hon älskar att hoppa diken. Det är bara sen efter att hon landat som hon tycker att matte är världens tråkigaste och långsammaste individ.
För tillfället har jag inte så mycket spännande att berätta och inte så många udda funderingar heller. Livet är ganska normalt skulle jag vilja påstå och det är jag tacksam för.
Jag är tacksam för att vi har det så bra.
Att vi har mat på bordet varje dag och att vi har rena och hela kläder.
Jag är tacksam för att vi inte behöver vara rädda när vi går utanför dörren och att vi kan sova tryggt om natten.
Jag är också tacksam över att vi får leva i ett fritt land där alla är lika mycket värda.
Jag är glad att vi har tillgång till skola och utbildning och sjukvård.
Jag är så tacksam för att vi får ha varandra och att familjen kan samlas.
Det finns så mycket man tar för givet och som man glömmer bort att inte är en självklarhet för alla människor i världen.
Tillgången till ett hem,
Rent vatten som kommer direkt ur kranen. Vatten som vi både kan dricka och duscha i medan vissa människor varken har vatten eller mat. Pengar att köpa mat och saker för. Jobb, Religionsfrihet. Rösträtt. Oj listan kan göras lång. vad är du tacksam för?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar