Du kära lilla med ögon klara

Hej!

Det känns och märks säkert här i bloggen att det väldigt ofta blir mycket kort på hästarna och mindre på barnen och några av er kanske undrar om hästarna är viktigare för mig och varför barnen inte få någon plats.
Jag kan tala om för er att så är inte fallet men jag har medvetet valt att inte dela med mig om allt i vårat privatliv.
Hästarna är djur som aldrig på något sätt kommer att påverkas av att visas åt allmänheten men barnen växer och blir större och en dag kanske de själva kommer att läsa och undra vad som skrivits om dem och då vill jag inte att de skall känna att de har blivit helt utlämnade åt allt och alla.
Nu vet jag ju inte om de kommer att känna sig så men för att det känns som att deras privatliv behöver respekteras så det är bara så.
Givetvis kan det komma lite bilder nu som då och några rader här och där men ingenting som jag inte kan stå till svars för sen! :)

Jag kan tala om att hemma hos oss har vi det ganska livat just nu.
En 2.5 åring och en kille på 1 år och 2 månader som tror att man kan göra allt i hela världen hinner med rätt så mycket.
Det klättras, busas och springs mest hela tiden och man kan säga att de är överallt och att man borde ha lås på alla dörrar och vinka omkull alla stolar.
De trivs bäst i badrummet, i toaletten, på köksbordet eller i storskrubben, alla förbjudna områden är extra spännande.
Att leka bulldozer och ångvält är också en ssselsättning de roar sig med när deras kusin är på besök. De är glada barn helt enkelt, fulla av liv och leklust. D
e har ärvt sina föräldrars envishet, bådas till och med och det märks!
Dom är härliga och dom är underbara och vi älskar dom!