Plötsligt är det mitt i veckan och snart är det helg.
Denna dag koncentrerar jag mig på mitt blodsocker, skämt åsido men eftersom min pappa har diabetes och vi har det i släktet behöver jag varje graviditet gå igenom en sockerbelastning.
Denna gång visade belastningen att mitt ena värde var lite förhöjd så därför behöver jag kolla upp det i ett par dagars tid för att se hur mitt blodsocker beter sig en helt vanlig dag.
Hittills ser det dock bra ut så orkar inte oroa mig i onödan.
Skall fortsätta prova nu före varje måltid och en timme efter så ser man hur det börjar arta sig.
Gårdagens glädjeämne var at jag äntligen kände fosterrörelser på Meciliahs föl.
Oj oj vad jag väntar på att den skall titta ut.
Blir spännande att se hur hon blir som mamma?
Jag undrar om hon har ärvt Mellizzas omsorgsfulla sätt som sköter och tar så bra hand om sina föl eller om hon har helt egna ideer om hur fölskötsel skall gå till.
Jag har inte riktigt bestämt mig ännu om jag hoppas på att det skall bli ett stoföl eller ett hingstföl. Blir det ett hingstföl så kommer det nog högst antagligen att komma upp till försäljning kan jag skvallra om redan nu.
Blir det ett stoföl, speciellt ett väldigt bra sådant så blir valet strax lite svårare.
Det går ju inte att samla på sig hur många hästar som helst heller.
Högst antagligen så kommer endera fölet eller Meciliah att bli till salu och säljas med betäckningsrättigheter,
Alternativt att jag lånar ut Meciliah till någon som vill tävla och utbilda henne i någon gren.
Eller så worst case scenario är ju att Mellizza säger upp kontraktet och kolar vippen, men det skall vi ju inte tro..
Eller så worst case scenario är ju att Mellizza säger upp kontraktet och kolar vippen, men det skall vi ju inte tro..
Så ser mina funderingar ut nu i alla fall.
Helst hade man ju kunnat behålla allt och alla hela tiden men eftersom man skall ha tid och pengar att satsa på de man har så behöver man ju tänka efter också anser jag :)
Är ju lite emot att man bara har hästar i hagen och skräpar, då kan de lika bra få göra någon annan lycklig istället, man behöver ju inte panta på dom, mycket bättre att de slipper ut och ser världen och får visa vad de går för!
kommer det nåt inlägg om vad planerna med fölet är mm ?? väntar ivrigt!
SvaraRaderaoj skickade kommentaren för snabbt märker jag... Men följdfrågor då. Varför ta föl om du ändå ska sälja mamman eller fölet?
SvaraRaderaHej!
RaderaJag vet inte hur insatt du är i finska arabaveln, men det råder stor brist på bra araber i finland och föds tyvärr på tok för lite föl i året här. Därför har jag valt att betäcka Meciliah eftersom hon är ett kvalitetssto som förhoppningsvis kommer att lämna något bra bidrag hit till landet. Blir det en hingst så kommer den ju givetvis att kastreras om den inte håller måttet. Blir det ett sto så får ju tiden utvisa hur fölet ifråga utvecklas. Själv tycker jag inte att det är dumt att avla för att sen kunna sälja. Hur skall man annars föra aveln framåt? En uppfödare kan ju inte behålla alla föl själv. Nu är det ju inte säkert att fölet eller stoet säljs men möjligheten finns att det blir så och då kommer någon annan att få en verklig chans att ta tillvara en bra häst :)
Ja såklart, förstår ditt tankesätt om man endast ser på sina hästar som avelshästar och inte som sina bästa vänner. Jag skulle inte kunna avla på mina fina hästar för att sen veta att jag troligtvis kommer behöva sälja dom. Annat tycker jag det är ifall man har på riktigt ett avelstall alltså många hästar och där man verkligen satsar på avel. Där kan jag förstå att man har 'lättare' att sälja bort hästar osv.. Svårt att förklara hur jag menar, men det är verkligen intressant det här med avel och jag antar alla alla har sin egen åsikt och egna tankar, vilket är bra att man får ha. Roligt om någon är insatt i det för som du själv säger så råder det ju lite brist på bra kvalité här...
RaderaJo jag förstår nog hur du menar också med många avelshästar osv. Drömmen är ju i framtiden att kunna ha många och ha möjlighet att välja och vraka. Angående hästar som bästa vänner så älskar jag mina hästar oerhört mycket, när man inte har många så blir de personligt så nära en och du vet säkert att hjag skulle gå igenom eld och vatten för dom och de för mig. och det handlar absolut inte om att jag inte skulle tycka att det kommer att vara svårt och det är redan nu svårt att jjag ens funderar på att kanske sälja någon. Givetvis hade jag allra helst behållit allt och alla och bara samla på hästar men om jag seriöst vill fösöka satsa på lite avelsverksamhet så måste jag försöka på ett eller annat sätt att för det första få det att gå runt. Hur hemskt det än är så kostar det mycket pengar att både föda upp och betäcka och ha häst. Jag är säker på att det finns andra än jag i detta land som kan ta bra hand om en häst och som kommer att ge den så mycket kärlek de bara kan och orkar, hur svårt det än kommer att vara om eller när den dagen kommer.
Raderajag åller med om att om inte man själv kan ge hästen ett hem som den" behövs" i så lånar man hellre ut den än att den står i hagen och ruttnar..
SvaraRaderaJoo, tror inte hästar riktigt tänker som oss... typ känner sig svikna om man låter andra ta över dom.. tror istället att de lever i nuet, tar någon bra hand om dom och ger dom det de behöver så är de nöjda.. Har sett skräckexemplar på folk som samlat på sig massor av hästar som de sen inte hunnit med och inte haft råd med heller och då har allt lämnat haltandes.. både all viktig skötsel.. hovvård, tandvård, veterinärvård, foder och alla hästar har lämnat oinridna och näst intill ohanterade.. sen ahr de inte kunnat låna ut eller sälja för att de tycker så mycket om dom.. det är verkligen inget jag stöder.
Radera