Allra käraste syster skickade över några bilder på Marilyn.
Hon är så söt så söt så söt tycker jag i alla fall.
Precis som sin mor älskar hon fart och bus men hon är betydligt försiktigare än vad hon var och mera eftertänksam. Lite småblyg ännu för människor och gömmer sig gärna bakom mamma men sakta men säkert blir hon modigare.
Det är spännande med egna uppföningar att följa deras utveckling från första dagen och att själv få vara med och forma dem.
Det är ett stort ansvar från första stund redan från när man tar beslutet att detta sto skall jag avla på och sedan när man väljer hingst att försöka hitta en som kompletterar stoet på bästa sätt.
Spänningen i att försöka göra en bättre version av stoet är alltid en utmaning men det är intressant och lärorikt.
Sen när fölet väl är fött så är det att ge denne en så bra start i livet som möjligt.
Att lära och forma den till en trygg och säker individ som trivs med människor och vill lära sig saker och samarbeta.
Det är rätt häftigt att nu ha tre generationer M hästar här på gården.
Det är spännande att följa deras likheter och olikheter.
Mellizza är ett sto som är väldigt mild och omvårdnande av sig, hon håller koll på saker och vill ha kontrollen.
Hon älskar föl och individer som behöver tas hand om och det sköter hon på bästa sätt med alla medel.
Hon är väldigt delaktig i omvårdnanden av Marilyn på avstånd.
Hon håller koll på henne i hagen och kollar på henne i boxen gnäggar och blir orolig när hon springer och man märker att hon vill dit.
Häromdagen lyckades Marilyn ta sig genom trådarna in till Mellizzas hage och då tänkte jag att jag löser det så att jag släpper ut Mellizza ur hagen och så lämnar Meciliah och Marilyn i Mellizzas hage tills jag får det hela uppstyrt, tror ni inte att hon då tar sig genom det staketet också och springer ut på åkern med Mellizza.
Tur att Mellizza är snäll, hon hade gärna tagit henne med sig på en liten sväng men stannade snällt när jag sa till.
Meciliah var betydligt mindre nöjd ensam kvar i hagen kan jag säga er men tur i oturen kunde Gubben ta henne med ut också och vi fick rätt föl med rätt mamma. pust!
Viljan att ta hand om verkar åtminstone att starkt ha gått i arv åt Meciliah och det är roligt att se. plötsligt har jag en till omvårdande häst om än inte riktigt lika mild som tar sig an sin nya uppgift på bästa sätt.
Trots att hon passar, är rädd om och har hand om fölet på bästa vis så är hon ändå bra med oss människor och låter oss pyssla på med det vi vill göra utan att protestera.
Hon kollar vad vi håller på med men inga sura miner alls vilket är guld värt!
Jag gillar vänliga och snälla hästar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar