I torsdags var det dags för lilltjejen att åka på rådgivningsbesök.
Eftersom alla jag känner var på jobb eller skola så fanns det inga andra alternativ än att ta grabbarna bus med sig.
Morgonen gick ganska bra.
Vi fick i oss frukost och lyckades till och med få dem allihopa badade, rena och fina. Det gick till och med så pass bra att jag fick dom alla i bilen och då var allihopa ännu glada och på gott humör.
Väl framme skuttade vi glatt ur bilen och traskade in.
Sen visade det sig att vi var två timmar tidiga och fick åka hem igen.
Då blev med ens minerna surare, barnen blev gnälliga och så småningom smög sig hungern och tröttheten på.
Vi fick i oss lunch och sen åkte vi iväg igen dock inte lika muntra. Väl inne hos hälsovårdaren visade dom små busfröna minsann vad de är kapabla till.
Slängde klossar, bråkade om klossar. Höjdpunkten var väl nog när lillebror satte sina vassa gaddar i storebrors arm för att han ville behålla sina leksaker för sig själv. Vid sådana tillfällen känner man ju sig extra stolt och lycklig över vad man åstadkommit som förälder.. eller så inte..
Särskilt mycket fokus på lilltjejen blev det inte, vi fick dock henne vägd och mätt. 62 cm lång och snart 7.kg. ingen liten bebis längre altså :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar