Den är återuppstånden!

God eftermiddag!

Dom senaste månaderna har skrivlusten smygit sig å tillbaka.
Jag har kommit på mig själv med att skriva inlägg i mitt huvud som jag aldrig tagit mig tid till att föreviga svart på vitt.
Jag gillar ju egentligen att skriva, men i vardagsstressen har både tiden och inspirationen försvunnit.
Det senaste året har varit hektiskt precis som alla andra år i mitt liv, den ända skillnaden är att jag fått försöka bli bättre på att höra på mig själv och min kropp.
Jag har fått öva på att lyssna och prioritera mig själv.
Det är inte lätt alla dagar och allt som oftast glömmer jag bort det.
Kroppen påminner mig dock när jag kört på för hårt igen och då får man igen försöka påminna sig själv om en sak i taget och att man behöver minnas att andas.
Det märks att det fortfarande är skört och titt som tätt kommer flunssorna, hjärtklappningar eller yrseln  som ett brev på posten.
Till exempel som nu, jobbhelg egentligen men flunssan och hjärtklappningarna tog mig istället.
Vi ska tro det blir en kortvarig en.
Nog om det, det här året har endå varit ett bra år.
Jag börjar känna igen mig själv igen, jag har varit gladare än jag varit på länge och mer harmonisk. Jag har kommit in i ett stadie där jag trivs med livet.
I år känns det också som att jag inte behövt kämpa så hårt för att komma något vart, jag har kanske haft lite av ett mellanår och tillåtit mig själv att bara vara. Rätt skönt endå, rätt nödvändigt.
Jag har börjat känna av kämparglöden igen, jag har börjat bry mig igen och jag har börjat ha rejäla åsikter igen. det om nått är jag.