Besöket till ortopeden gick över förväntan eller vad skall man säga, jag vet inte om man skall skratta eller gråta. Det positiva är ju att läkaren tog gubbens knä på allvar och genast förstod vad som var fel, han såg genast att knäet inte fungerar som det skall och att förra ledbandsoperationen hade misslyckats. Det negativa är att han troligen har en lång jobbig tid framför sig med mycket rehabilitering. Om allt flyter på som det skall så skall vi vänta på betalningsförbindelse från försäkringsbolaget och sen skall han i magnetröntgen för att få bekräftat att ledbanden är av ( vilket de med alla säkerhet är) Sen så blir det mest troligt två operationer. Först skall alla söndriga rester tas bort ur hans knä och om jag förstod det rätt så skall de fylla igen knäsåret med nytt ben, detta borde ta ca 3 månader att läka, sen efter de månaderna så skall knäet opereras igen och då skall de sätta in nya ledband och efter det så blir det rehabilitering igen. Detta betyder väl i princip att han kommer att vara sjukledig till jul om allt löper på som det skall.
Någon som dock inte har problem med knäna är lillprinsessan, hon är lika pigg och glad som alltid.
Igår fick jag mig ett rejält gott skratt när jag skulle ha in henne från hagen, det var minsann tur att jag inte hade någon brådska kan man väl säga. Först kom hon som vanligt gladeligen traskande emot mig när jag ropade på henne, men när hon hade några meter kvar drog hon iväg i full galopp med stora bocksprång, hon yrde runt, runt, runt i hagen som en tok. Hon kom flera gånger i cirklar runt mig och sen sprättade hon iväg igen över diken träd och stenar i full fart. Jag iddes inte gå efter henne utan stod bara på samma ställe och smackade lite och då tog hon ny sats. Så höll hon på i ca en halv timme och sen plötsligt hoppade hon 5 gånger på stället och kom fram skrittande som om ingenting hade hänt, då kunde man ju inget annat än skratta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar