lördag 11 oktober 2014

Falskt alarm

Hej och God morgon!

Vad skönt det är att få vara hemma och vakna upp i egen säng. Förra natten var nämligen inte alls lika bra.
Jag kände redan natten till fredagen att jag hade väldigt ont i magen men tänkte inte nämnvärt på det utan gick och la mig precis som vanligt. Lillgrabben sov lite oroligt den natten så´jag var uppe flera gånger och värmde flaskan och pysslade på lite med ett och annat. Jag minns att jag sa åt Gubben att denna natt blev verkligen ingen skönhetssömnsnatt. Strax efter klockan fyra när jag äntligen somnat om vaknade jag med ett ryck och märkte att jag blödde ganska så ordentligt. Great var då min första tanke, det var detta som de hade varnat oss för och sagt att om det händer så skall vi endera ringa efter ambulans eller så skall vi åka med ilfart till sjukhuset eftersom det i värsta fall kan vara moderkakan som lossnat och då är det inte mycket tid att spela med.
Jag väckte därför snabbt upp gubben och vi hittade i all hast lite kläder att dra på oss. Gubben sprang till andra sidan och väckte upp lillgrabbens farföräldrar som fick komma och passa lillgrabben som givetvis var klarvaken och absolut skulle upp ur sin säng. En liten stund sprang vi runt som yra höns och letade efter lite saker som vi skulle ha med oss, men ingen av oss är såna personer som låser sig vid brådskande situationer utan vi blir istället båda ganska lugna och sakliga. Så på några minuter var vi sen iväg och ringde till kokkola och sa att vi var på väg dit. Därifrån sa de att vi absolut skulle komma direkt och undrade om de borde skicka en ambulans men vi konstaterade att det inte var någon vits och att vi fixar det snabbast själv :) Det är lite konstigt hur många tankar som hinner snurra igenom ens huvud på den korta stund som vi körde till kokkola. Dels undrade man vad som var fel och vad som skulle hända nu och givetvis var man orolig för bebisen och allt runtomkring. Jag hann fundera på vem jag skulle be att ta ut hästarna och vem som skulle fixa morgonhöet åt dom och gubben han fundera på om han skulle hinna till jobbet och om det skulle bli något strul när han bara jobbar halvtid.
När vi kom till Kokkola fick vi genast åka in på en undersökning, De kollade så att allt var bra med både mig och bebisen och som tur var så slog bebisens hjärta och den levde rövare där inne i magen så att det nästan smällde om det. Vi fick också fara på ultraljud snabbt för att de skulle kolla moderkakan och även den satt fast där den skulle och fungerade fint.
Läkaren sa att hon helt enkelt inte visste var allt blod kom från, hon konstaterade att jag förlorat rejält med blod men att hon inte alls kunde hitta något som var fel, men att för säkerhetsskull så skulle jag få lämna dit under observation ifall det skulle bli om nått mer.
Under gårdagen fick jag sen ta en massa prover och ligga i kurvan flera gånger samt vara på ännu ett ultraljud men de hittade ingenting onormalt. Lite sammandragningar hade jag men inget som var oroväckande. Sen på eftermiddagen så konstaterade de att allt såg bra ut och att om jag ville så fick jag fara hem eftersom de endå inte kunde göra något. Fick order om att GENAST komma tillbaka om jag fick en ny blödning men annars skulle jag leva som vanligt :) Så nu är det skönt att vara hemma med familjen, men lite fundersam är man ju allt.


2 kommentarer:

  1. Men hyy va skrämmand!! Hoppas du slipper undan toki nu dähär resten! ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaaaa, he hoppas jag verkligen å :)

      Radera