Idag lyser solen, hur härligt är inte det.
Vi har varit ute på tur hela dagen.
Sadlade pållen på förmiddagen och tog en rejäl runda på tre och en halv timme.
När vi var nästan hemma och bara hade några kilometrar kvar så spurtade Prinsessan i rejält.
Inte det minsta trött var hon.
På hästryggen är jag lycklig, friheten man känner när man flyger fram på sin snabba springare och tårarna sprutar. Det går inte att beskriva känslan med ord. Den måste upplevas.
Prinsessan mår bra för tillfället.
Åldern märks inte så mycket.
Hon verkar trivas med livet och tycker det är lajbans att få komma ut på en tur.
Så länge hon trivs och har så här mycket frammåtbjudning så är jag säker på att hon har det bra. när hon spurtar iväg i galoppen och sparkar bakut av glädje. när man märker att hon vill springa springa och springa. Inombords drömmer jag om att starta en distanstävling med henne, vem vet kanske vi hittar någon lämplig runda häromkring och sadlar om på äldre dar..
Vi har haft ganska fullt upp denna vecka.
Vi kom hastigt och lustigt på att vi skulle ta en sväng via Luleå här om dagen.
Så sagt och gjort så packade vi in oss i bilen och körde iväg natten därefter.
Vi hälsade på min goda vän F. som alltid finns där när man behöver henne.
Vi fick också kika på uderbart fina araber samt lite halvsyskon till Meciliah.
Det är roligt när man kan känna sig hemma på flera ställen än just där man bor.
Lillkillen skötte sig suveränt under resan.
Han sov som en stock under hela bilresan.
Helt otroligt hur smidigt hela resan gick.
Han åt en gång på hemvägen och en gång på vägen dit, men resten av tiden så sov han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar