Pling pling pling låter det från lillgrabbens säng redan klockan 5 denna morgon.
Oj vad jag hade önskat att vi hade fått sova lite längre, men vad hjälps det.
Har man en morgonpigg unge så har man och man har väl bara sig själv att skylla om man var uppe och såg film ett par timmar för länge.
Oftast tycker jag det är så skönt att vara uppe på kvällen en stund efter att barnen somnat.
Plocka undan lite saker, kolla mailen och helst se en film.
Sen när morgonen väl kommer så ångrar jag bittert att jag inte var smart nog och for och sova när jag hade chansen.
Tänk att våran minsting har hunnit bli hela sex månader nu.
Han rullar runt på golvet, backar under alla stolar och soffor, griper tag i leksaker som han sen stoppar i munnen.
Han äter fast föda 4-5 gånger om dagen, sover i egen säng och sover nästan hela natten i ett sträck.
Helt sjukt hur snabbt tiden går, man hinner ju knappt med i svängarna. Han har snart 3 dubblat sin kroppsvikt och växt något enormt på längden.
Snart börjar dom väl skolan, skaffar egna kompisar och vill klara sig själv.
Konstig tanke när man är mitt uppe i småbarnslivet, men så brukar det ju vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar