Finlands 99nde självständighets år lider mot sitt slut.
För 100 år sedan slogs våra förfäder och offrade sina liv för att deras efterkommanden skulle ha ett land att bo i.
Det är svårt att föreställa sig vad de fick offra för att just vi skulle få leva i ett fritt Finland.
Vilken glädje och stolthet blandat med sorg det måste ha varit dagen när freden deklarerades.
Jag är glad, stolt och tacksam över att få bo i just detta land och jag hoppas att vi allalla sim lever just nu kan försöka förvalta dem gåva vi fått på bästa sätt för att våra barn och barnbarn också skall få bo i ett fritt land.
Allt som ofta tar man freden och välfärden förgiven.
Vi glömmer att uppskatta och sträva efter att bevara vårt land och vår kultur samt vår utveckling.
Vi glömmer bort att vara tacksamma över vad vi har här i Norden.
Själv har jag firat dagen med en ridtur i den bitande kylan.
Solen sken, snön gnistrade och jag galopperade fram över den snötäckta åkern.
Jag kände mig fri, lycklig och utan bekymmer.
Jag satt på hästryggen och sjöng och under mig hade jag en glad frustande häst.
Efteråt blev det bön hos några vänner och det var väldigt upplyftande och befriande.
Skönt att få prata och fundera med likasinnade människor.
Vi har helt enkelt haft en väldigt skön bra dag idag.
En sådan man bevarar i sitt hjärta till de dagar man behöver komma ihåg hur det känns att vara lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar